7 dec. 2007

Paradiset för en överbliven korvbit

Julbordet är mobboffrens revansch. Prinskorvar ingen vettig kroggäst skulle ta i med tång blir plötsligt något eftertraktat och upphöjt. ”Åh vad gott, prinskorv, men varför heter det prinskorv?” Frågan och utropet från dussintals jular bakåt i tiden ringer återigen. Obesvarad såklart för det är ingen som bryr sig – egentligen.

Sylta på slaktrester, köttbullar på billig, kanske till och med felmärkt köttfärs, och lutfisk och grönkål ska vi inte tala om.
Men jag älskar själva företeelsen, jag älskar att samlas runt mat och ha det bra. Och att en mobbad, förbisedd och förkastad gammal maträtt får upprättelse en gång om året glädjs vi med korvbiten. Jag tänker:
”Njut nu din rackare, imorgon är det raka spåret in längst bak i frysfacket”.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Prinskorv.
jag ddror den "döptes" introducerades kring 1950.
Alla pratade om "Lillprinsen" och korven var liten.
Rätt eller en skröna?
Jämför Sibyllakorv, som enl uppgift namngavs till Prinsessan Sibyllas ära.

Kinna Jonsson sa...

Prinskorv är ju ljuvligt goda när de är helt färska. Helst direkt från röken. De överblivna är inte dumma på en hemgjord pizza.